Segling är för oss ett sätt att leva, vi seglar jämt. Med två små barn tillbringade vi ett lyckligt år i 1988 i Medelhavet. Med tre barn seglade vi sedan 1998-2001 runt jorden. Nästa långsegling blev norrut längs Norges kust sommaren 2004 och sommaren därpå fortsatte resan till Svalbard och 80 grader nord.
Nu har vi ännu ett spännande äventyr framför oss, en polarexpedition då vi ska försöka att som första svenska båt gå igenom Nordvästpassagen, om isen tillåter oss...
Vi startar från Sverige i början av juni och går via Färöarna och Island till Grönland där vi får avvakta och vänta till isen bryter upp i själva den beryktade passagen genom farvatten i arktiska Kanada. På andra sidan seglar vi sedan längs Alaskas kust till Anchorage.
Varför seglar någon frivilligt genom Nordvässpassagen undrar vänner och kollegor?
Kallt med ofta hårda vindar och dimma, segling dygnet runt med skäpt utikik efter is, fara för att bli infrysta i packis, grunda och dåligt sjömätta vatten, starka tidvattenströmmar, instängda på en mycket begränsad yta ombord och med mest konservbuksproviant till besättningen. Ja varför, kanske har vi någon galen äventyrs- och upptäckarlust i oss och en längtan efter utmaningar. Vi vill prova vår egen och båtens kapacitet.
Det är viktigt att vi har den ablolut bästa utrustningen ombord. Vi tackar Watski som har hjälpt oss med livselar, strålkastare, och en hel mängd saker av hög kvalitet och Viking som har försett oss med viktig säkerhetsutrustning.
Vi drivs också av en mellanmänsklig nyfikenhet på innuiternas kultur och levnadssätt och en önksan om att få möta isbjörnar, valar och andra djur i väldens kanske mest avlägsna och orörda område. Och eftersom vi sedan tidigare är bitna av "the polarburg" känns det som om vi måste återvända till Arktis och det speciella magiska ljus som finns där, dygnet runt...
Läse mer på www.arielfyra.se